Tänkte lägga in denna information om min sjukdom så ni vet lite om den. Jag har haft denna sjukdomen några år nu. Jag känner mig mer säker med mig själv nu, men innan så visste jag inte vad jag skulle göra med mig själv. Jag hoppas många som läser denna kommer med kommentarer om intressanta frågor till mig. Fråga på :)  

 

Bipolär sjukdom kallas ibland även manodepressiv sjukdom och innebär att man i perioder är antingen manisk eller deprimerad. När man är manisk kan man förlora omdömet och bete sig på ett sätt som skapar problem när det gäller till exempel relationer, arbete och ekonomi. När man är deprimerad kan allt kännas svårt och man kan förlora livsglädjen. Mellan perioderna av sjukdom brukar man må bra och kan ofta leva som vanligt. Det är vanligt att man blir sjuk för första gången i tonåren. Risken att insjukna är större om man har en nära släkting som har sjukdomen. Mellan 10-15% tar sitt liv.

Symtom

Manisk: Är det vanligt att man är överdrivet upprymd, överaktiv och har ett extremt stort självförtroende. Man kan också lätt bli irriterad och vissa behöver mindre sömn.

Deprimerad: Känner man sig ofta nedstämd, har svårt att koncentrera sig och har dåligt självförtroende. Det är också vanligt att man får sömnbesvär och minskad eller ökad aptit.

Bipolär typ 1: Är då det växlar tydligt mellan stämningslägena med djup depression och klassisk mani. Många som har bipolär typ 1 har oftast släktingar som har haft själva depressioner. Sjukdomsdebuten brukar oftast ske under sena tonåren eller i 20-års ålsåldern.

Bipolär typ 2: Består av korta inslag av hypomani med återkommande depressioner. Gränsen mellan bipolär typ 2 och 1 är flytande. Det krävs flera intervjutillfällen och samtal för att komma fram till den korrekta diagnosen. Angeläget att diagnosen blir korrekt så att de skiljer sig från vanliga depressioner. Depressioner är mest dominerande i typ 2. Även här kan det ha betydelse med ärftlighet.

Rapid cycling: Pendlar mycket mellan manier och depressioner. Sjukdomsperioder minst fyra gånger per år. En del hade till och med mer än hundra perioder per år, då kallas de för ”ultra rapid cycling”. Många antar att störningar i sömn-vakenhets.rytmen är en särskild orsak till snabbpendlingen och de som har drabbats har en ökad känslighet för låga nivåer av sköldkörtelhormon.

Cyklomt temperament/Bipolär 2½: Detta kan vara ett förstadium till bipolär sjukdom typ 1 eller 2 med 15%-50%, men många som har det utvecklar aldrig någon sådan sjukdom. Kan innebära påtagliga problem och också försämra den sociala funktionsförmågan.  Hypomanier är kortare än 4 dagar.

Bipolär 3: Depressionsskov och vid medicinering reagerar på den antidepressiva medicinen och får ett hypomant eller maniskt skov.

Bipolär 4: När man har ett hypertymt temperament med djupa depressionsinsjuknande.

Bipolär 5: Har inga klassiska hypomana faser men korta återkommande depressioner och debuterar oftast på personer över 60 år.

 

 

Behandling

Mediciner och psykoterapi kan göra att svängningarna i humöret minskar och att man slipper återfall. Det är också viktigt att man får kunskap om sin sjukdom så att man kan känna igen tidiga tecken på att man håller på att bli dålig. Medicineringen kan skilja från person till person.

Vid svåra besvär kan man behöva vårdas på sjukhus.

När ska man söka vård?

·         Om man misstänker att man själv eller någon annan mår så dåligt.

·         Man kan ringa till 1177 och få råd med hur man ska göra.

Vad händer i kroppen?

När man har bipolär sjukdom får man återkommande perioder av omväxlande manier och depressioner. Mellan sjukdomsperioderna är man vanligtvis helt frisk.

Manisk period:

·         Förhöjd sinnesstämning

·         Överaktiv

·         Ökat självförtroende

·         Irritabillitet

·         Behöver mindre sömn

·         Mer sexlust

Ibland kan man tappa helt kontrollen över sin ekonomi. Lätt att hamna med skulder. Kan leda till att man måste gripas av polisen och tvingas till psykiatrisk vård.

Depression period:

·         Ofta nedstämd

·         Håglös

·         Känner sig trött på livet.

·         Glädjelös

·         Koncentrationssvårigheter

·         Dåligt självförtroende

·         Sömnbesvär

·         Ökad eller minskad matlust

·         Hopplöshet

·         Minskad sexlust

·         Minskad mimik

·         Tankar kretsar ofta kring döden

 

 

Historik

Bipolär sjukdom är en av de tidigast beskrivna sjukdomarna. Redan 400 år före Kristus beskrev den grekiske filosofen Hippokrates tillståndet som melancholia och mania. Då som ett symtom på biologiska problem i kroppen och särskilt i hjärnan. Melancholia och mani är två skilda sjukomar men symtomen och behandlingen är likartade. Traditionen bröts på medeltiden. Mentalsjukdomar härleddes till magi, synd eller djävulsk besittning. År 1854 definierade de cykliska element med regelbundhet och viss kontinuitet, samt dubbelt vanvett där mani och depression sågs som två skeden i samma sjukdomsförlopp. Observerade också att återkommande depressioner hos patienter kunde relatera till manier i familjens sjukdomshistoria. Sociala faktorer och psykisk stress kan framkalla sjukdomsepisoder. 1940-taler så kom litiumsulfat ut som medicin. Denna tablett kunde rädda hundratusentals patienter och förbättra sjukdomens förlopp och utgång för miljoner fler. Bipolär sjukdom förknippas med konstnärer och en oproportionerligt stor andel människor med uppmärksammat kreativa talanger har haft någon form av bipolär sjukdom.

Både arv och miljö har betydelse

Arv och miljö är viktiga orsaker till att man får bipolär sjukdom. Arvet har större betydelse än vid många andra psykiska sjukdomar. Undersökningar av enäggstvillingar som växer upp i skilda miljöer visar att ärftligheten har avgörande betydelse för om man ska få sjukdomen.

Det är sannolikt flera gener inblandade vid utvecklingen av bipolär sjukdom. De påverkar tillverkningen och omsättningen av viktiga proteiner i hjärnans celler. En ökad känslighet i dessa system gör att man löper en förhöjd risk att insjukna i bipolär sjukdom vid yttre påfrestningar.

Stressande livshändelser kan utlösa sjukdomen, framförallt i sjukdomens tidiga skede. Det gäller särskilt när man får depression, men också en mani kan utlösas av yttre påfrestningar. Med tiden tycks yttre påverkan få allt mindre betydelse och sjukdomsperioderna återkommer oftast spontant utan synbar orsak. Många andra omständigheter, som personlighet, långvarig stress, kroppsliga sjukdomar och omgivningens sätt att reagera kan påverka sjukdomen på lång sikt. Att leva nära en person med kraftiga humörsvängningar kan vara påfrestande. Anhöriga ställs inför svåra val när en närstående är manisk eller djupt deprimerad.  De har och mycket svårt med påfrestningar att inte veta hur familjesituationen kommer att vara. Svårt att planera gemensamma aktiviteter, ekonomin påverkas av sjukskrivningsperioder. Det som underlättar detta är om hela familjen har god kontakt med läkaren som behandlar personen med bipolär sjukdom.  Det är bra om att komma överens med läkaren och familjen om hur man ska förhålla sig till varandra och vem som ska kontaktas vid nya sjukdomsperioder.

Vem kan få sjukdomen/När/Hur?

Bipolär sjukdom är ungefär lika vanlig hos män som kvinnor. Män har oftare maniska perioder, medan kvinnor oftare lider av depression. Drygt en av hundra får sjukdomen. Risken att någon gång i livet insjukna i bipolär sjukdom är en till två procent. Om man även räknar in lindrigare former av sjukdomen stiger siffran till fem procent eller mer. Sjukdomen är lika vanlig i hela världen och förekommer hos människor i alla socialgrupper. Man brukar insjukna första gången när man är mellan 15 och 30 år, ofta i tonåren. Det händer ibland att små barn insjuknar, men det är ovanligt.

Det är vanligt att sjukdomen börjar med en eller flera depressioner. Därför är det så svårt att bedöma om det är bara är en vanlig depressionssjukdom eller om man har fått bipolär sjukdom. Att bara ha enbart depressioner är väldigt vanligt, men detta kan senare övergå i bipolär sjukdom. Bipolära sjukdomsskov kan medföra kognitiva funktionsnedsättningar i olika grad. Dessa tenderar att förvärras med antalet skov och bli bestående.

Har man släktingar med bipolär sjukdom är det bra att man är uppmärksam på tecken som kan tyda på sjukdomen och söka psykiatrisk hjälp redan vid sitt första sjukdomstillfälle.

Vad kan man göra självför att förhindra ett återfall?

·         Sova tillräckligt mycket

·         Ha fasta dagliga rutiner

·         Undvika alkohol

·         Undvika att göra för mycket på en gång

·         Stöd från familj och vänner. Att de vet symtomen.

·         Stressa mindre

·         Undvik konflikter

·         Bra förmåga att kommunicera och lösa problem

·         God kontakt med behandlare

Nästan alla med obehandlad bipolär sjukdom får fler än fyra sjukdomsperioder under sin livstid. Behandlingsmetoderna har utvecklats framgångsrikt och man kan oftast leva ett vanligt liv med arbete och familj. Man kan återinsjukna trots att man får behandling, men då blir symtomen oftast inte lika allvarliga och de kommer mer sällan. Den som fick en mani först har lättare att få återfall, då om depression leder till bipolär. Om man lär sig se de tidiga symtomen så är det väldigt stor chans att inte få återfall.

Att få sjukdomsbeskedet

Att få diagnosen bipolär sjukdom kan väcka blandade känslor. Ofta har man besvärats av humörförändringar i flera år. Många har också sökt vård och kanske varit med om långa och påfrestande sjukhusvistelser men inte fått rätt diagnos. I en sådan situation är det för det mesta en lättnad att få en sjukdomsdiagnos och förebyggande behandling. Man kan känna det som att man äntligen blir förstådd och situationen blir mer hoppfull. Det kan också vara svårt att acceptera att man har fått en livslång sjukdom. Ibland har det varit tungt under många år och när man äntligen blir fri från symtomen drabbas man av en livskris där man sörjer det som man kan uppleva som förlorade år. Då är det bra om man också får psykologisk hjälp. Finns stöd och info i böcker och sidor.

Böcker och sidor som jag tycker är bra:

·         Veronica Schelander: Gå i kras - leva med bipolär sjukdom

·         Rebecca Anserud: Ett bipolärt hjärta

·         www.bipolarna.se

·         http://www.ibisgbg.se

 

Vård på sjukhus/Mottagning/stödgrupper och organisationer

Symtomen vid både mani och depression kan bli så allvarliga att man måste söka vård på sjukhus. Vid depression kan det handla om att man inte kan göra de dagliga sysslorna, i mycket svåra fall är risken stor för självmord. Vi mani så kan man bli så uppvarvad och aggressiv för sig själv och andra.

Elbehandling

ECT-elbehandling får man alltid på sjukhus. Strömmen framkallar ett epileptiskt anfall och det sägs förändra balansen i ett flertal signalsubstanser i hjärnan. Man sover igenom hela behandlingen.  Man kan göra denna behandling på morgonen och sedan gå hem efter några timmar.

Psykoterapi/KBT

Detta är en viktig del av behandlingen. Man får bearbeta sina tidigare upplevelser och personliga svårigheter som kan utlösa mera skov.

Kognitiv beteendeterapi utgår från teorier hur man lär sig saker. KBT kan innehålla en behandlingsmetod som kallas mindfulness. Det är en terapeut som analyserar vad som är det problematiska beteenden, vad som utlöser och vilka konsekvenser de kan få. Efter detta så kan det vara mer tydligt vad man ska göra och hur man ska tänka när det blir svårt. Får också lära känna igen symtom på återfall i sjukdomen, kunna hantera stress och problem.

Psykopedagogik

Är en behandling där man lär sig och förstår lite mer om sjukdomen. Gruppträffer finns för både patienten och anhöriga. Målsättningen är att patienten och familjen ska får större kunskap av sjukdomens orsaker, symtom och behandling. Man lär sig även här hur man ska kunna se de tidiga tecknen på återfall.

Stödgrupper/Stödorganisationer

På vissa sjukhus finns det olika hjälp för familjer, där man får lära sig hur man förbättrar kontakten och dialogen mellan den som är sjuk och anhöriga. På många orter i Sverige så finns det stöd och intresseföreningar för den som har bipolär. Där kan också anhöriga och närstående vara med. Där kan man alltid prata med någon som har sjukdomen eller är anhörig, ge tips till varandra och ge varandra psykologiskt stöd. Det finns också sidor där man kan göra test om man har bipolär typ 2.

Förebyggande medicinsk behandling

Det är mycket viktigt att den förebyggande behandlingen är individuell anpassad och den på börjas så snart som möjligt efter att man blivit sjuk. Den medicinska behandlingen går i första hand ut på att minska svängningarna i humöret och förebygga återfall. Ofta behövs flera olika mediciner för att få kontroll över humörsvängningarna. Det är nödvändigt att man regelbundet går på kontroll hos en psykiater eller psykiatrisjuksköterska. Medicineringen fortsätter även under symtomfira perioder. Om man ändänder mer en medicin så används kombinationsbehandling, då av antidepressiva och antipsykotiska läkemedel. Avbruten behandling mot läkarens ordination medför stor risk för återfall (remission) som kan ge långvariga skador. Behovet av nya mediciner är stort. Utvecklingen försvåras av att sjukdomens orsaker i stort är okända.

Det finns massor av mediciner.  Tänker bara ta upp de jag känner igen.

Lithionit:  Förebygger perioder av manier och depressioner. Används alltid i kombination med antidepressiva.

Lyrica: Stabilisera ångesten.

Efexor: Antidepressiva. Ångestdämpande

Propavan: Sömntabletter en eller 2 30 minuter innan sänggåendet.

Voxra: Används vid depressionsbehandling och rökavvänjning. Används även vid ADHD. Används tillsammans med andra mediciner. Ångestdämpande.

Ergenyl: Används för manier och epilepsi

Theralen: Finns i både tabletter och droppar. Används som lugnande och sömngivande egenskaper. Motverkar illamående och kräkningar. Theralen lindrar allergi. Används vid orostillstånd och sömnstörningar hos barn (över 2 år) och vuxna.

Zolpidem: Sömntablett

Atarax: Används mot ångest, oro, klåda och nässelfeber.

Levaxin: Ersätter saknad eller minskad produktion av sködkörtelhormon. Denna måste man alltid äta om man äter lithionit.

Biverkningar

·         Yrsel, balanssvårigheter

·         Trötthet

·         Illamående

·         Huvudvärk

·         Ökad aptit

·         Förändrad sexuell lust

·         Irritabilitet

·         Svårt att tala

·         Stickande känsla i kroppen

·         Dubbelseende och dimsyn

·         Magproblem

·         Viktökning